Pawpeds tillhandahåller ett hälsoprogram för rasen Maine Coon, hälsoprogrammet har funnits sen mitten av 80-talet och man har kunna se stora framsteg i den linjer som testats under flera generationer. Testresultat kan ses i databasen www.pawpeds.com

Hälsoprogrammet innebär kort följande:

HCM – Hypertrofisk kardiomyopati – Här finns två tester att utföra:

• DNA – Man har hittat en av vad man tror ca 12 gener och denna gen arbetar vi med att eliminera via DNA-test. 33-35% av alla MCO har denna gen. 

Källa: https://www.vgl.ucdavis.edu/services/cat/MaineCoonHCM.php

• Detta test utförs bara en gång och är föräldradjuren fria behöver inget test på avkommorna göras då de är fria genom föräldrarna.
• Ultraljud – Då DNA-testet endast kan appliceras på 1 av ganska många gener så förstår man att ytterligare koll behövs. Ultraljud på hjärtat utförs före första parning vid ca 1,2,3 och 5.

HD – Höftledsdysplasi:

• Uftförs tidigast vid 10 månader och görs innan första parning, detta behöver bara utföras en gång och görs genom att man röntgar höfterna på katten, plåtarna skickas sen till en specialist som gör en bedömning. Katter med 1:or kan användas i avel men då skall den andra partern vara helt normal på båda höfterna. Katter med 2:or eller 3:or rekommenderas ej gå i avel.

PK – Pyruvate Kinase:

• Utförs genom DNA-test och görs en gång, katter fria genom föräldrarna behöver alltså inte testas. 
• Rekommendationerna är att alla katter testas innan första kullen om de inte är fria genom föräldrarna.

•  Bärare kan användas i avel men paras då med katter helt fria.
• Påverkade katter (med båda PK-generna defekta) skall inte användas i avel.

SMA – Spinal Muscular Atrophy:

• Utförs genom DNA-test och görs en gång, katter fria genom föräldrarna behöver alltså inte testas.
• Bärare kan användas i avel men då bara med katter som inte bär genen. Man ska då vara medveten om att 50% av avkommorna kommer att bli bärare. En heterozygot bärare kommer aldrig få några symptom på sjukdomen men nya ägare bör informeras för att vara medvetna om detta ifall de senare skulle bli aktuellt att ta kull på avkomman.
• Påverkade katter (med båda SMA-generna) skall ej användas i avel.

VIKTIGT!

Man får dock aldrig glömma att hur väl en katt eller dess bakgrund än är testat så finns det aldrig några garantier för att denna katt inte drabbas ändå, ibland slår det igenom långt bakifrån. (Gäller HD och HCM)
Men riskerna är dock enormt mycket mindre när det är vältestat bakom och som uppfödare har man då gjort allt som står i ens makt för att förhindra att detta sker. (Gäller givetvis inte DNA-testerna, finns inte genen där så finns heller inget att nedärva)

Av: Malin Sundqvist