Kontaktinformation

Publicerad 25 oktober 2021

Träffar: 1671

Denna checklista kan för övrigt användas även för andra raser med viss anpassning då t ex inte alla raser testar för HD.

Det kommer att vara flertalet som undrar, varför i hela världen skall jag ha en checklista, jag ska ju bara köpa en sällskapskatt som skall vara vår nya familjemedlem, inte någon utställningskatt eller att avla på, varför är det då så viktigt att kolla upp allt detta?

Att köpa en renrasig kostar pengar, en hel del pengar, hur många av er skulle gå och köpa en bil utan att få se besiktningspapper eller antal körda mil?
Även om du bara skall ha den som shoppingbil och inte för att åka runt i arbetet med, nog kommer du väl att kolla upp såväl driftsäkerhet som antal mil, om den fått några prickar på besiktningen, hur pass väl servad den är, eller??? Varför i hela världen skulle du INTE göra samma sak med en levande varelse, en familjemedlem? 

Gå inte med på att betala för att stå i kö på en kattunge, detta är också något som är vanligare utanför Skandinavien samt norra Europa, det finns många uppfödare som inte tar betalt för att du skall stå i kö hos dem, kontakta en av dessa istället. 

 Gå inte med på att betala en tingning innan kattungen är född! Detta förekommer i princip inte i Skandinavien men verkar vara vanligare på andra kontinenter. Helst betalar du ingen tingning förrän kattungen är åtminstone 4 veckor och du har fått besöka den.

Kolla upp stamtavla på såväl föräldrar som avkomman, självklart skall katten du köper vara registrerad i ett förbund eller indenpendent klubb.

Kräv att få se att HD-test är gjort på föräldrarna inom PawPeds kan detta ses online, via OFA har uppfödaren ett papper som du kan få se.

 Kräv att få se att HCM är gjort på föräldrarna, dessa görs innan första parning, därefter ungefär årligen upp till 3 år och så en gång vid 5 år.
På ett ungefär då vid 1, 2, 3 och 5 års ålder. Ibland kan det bli lite glapp men det skall i alla fall inte vara så att föräldrarna är 5 år, testade vid 1 år och sen inte mer.

 Betala INTE överpris för en färg, ingen färg är så ovanlig att den berättigar ett överpris även om en del uppfödare gärna vill få dig att tro detta, kolla gärna upp vad priset för sällskap ligger på i just ditt land, lite kan det variera såklart men inte extremt.

 Det finns massor med bra uppfödare i ditt eget land, börja INTE med att Importera, detta är för uppfödare med erfarenhet och kunskap!
Till synes lägre priser kan locka men i slutändan blir det många gånger en dyrköpt erfarenhet.

 Köp kattunge tillräckligt nära för att kunna hälsa på och träffa uppfödaren och din blivande nya familjemedlem, om ett möte absolut inte går att få till på grund av avstånd eller annat, videochatta med uppfödaren se kattungen live och lär känna uppfödaren. Om du inte kan hälsa på så se till att du får komma hem till uppfödaren för att hämta din lilla familjemedlem.
Kattungarna ska vara rena och fina, klara ögon, rena öron, inga tecken på diarré eller liknande. Be att få träffa mamman, gärna pappan också om det är möjligt, för att se hur de ser ut och hur de verkar vara i temperamentet.

Ingen kattunge får levereras innan 12 veckor enligt djurskyddslag här! Om de är 13-16 veckor är det bara en fördel.
Inte alla länder har en djurskyddslag som säger 12 veckor, det innebär inte att du som köpare skall gå med på att kattungen levereras innan 12 veckor, de behöver vara hos sin mamma tiden fram till MINST 12 veckor. (Edit: SVERAK har beslutat att tidigast ålder för leverans är 14 veckor, så medlemmar i SVERAK får ej leverera innan 14 veckor).

Skriven av: Malin Sundqvist

Kontaktinformation

Publicerad 19 januari 2020

Träffar: 2597

I dagsläget verkar det pågå en explosion av katter som säljs som renrasiga utan stamtavla, jag har träffat på så otroligt många som köpt dessa katter? Jag kan inte låta bli att undra vad det är som gör att så många köper en katt utan stamtavla endast för att spara in kanske 1000-1500 SEK?
Jag kom fram till att det måste ha att göra med att var man lever i tron att stamtavlan är endast en liten bit papper på vilken släkten står uppskriven?
Detta är så otroligt fel, stamtavlan kan vi snarare likna vid en form av kvalitetsstämpel, givetvis finns undantag, jag säger inte att du utan förbehåll skall köpa vilken katt som helst utan någon som helst källgranskning av uppfödaren endast för att katten har en stamtavla, absolut inte. Men en stamtavla säger en hel del mer än att bara rabbla upp namn och registreringsnummer på föräldrarna.

Jag skall försöka spalta upp en del saker om vad en katt med stamtavla från en bra uppfödare egentligen innebär:

• Uppfödaren är med i en kattklubb och måste följa dess regler samt även jordbruksverkets regler.
• Föräldrarna måste vara stambokförda
• Båda föräldrarna måste ha intyg på att de inte har navelbråck
• Pappan måste ha intyg på att han inte är kryptochid
• Kattungarna måste vara id-märkta med chip
• Kattungarna måste vara vaccinerade 2 gånger
• De får inte säljas utan veterinärintyg. (De flesta associationer har 7 dagar men det kan finnas de som har 21 dagar).
• Uppfödaren får inte ta mer än 3 kullar på 2 år på en honkatt (dispens kan utfärdas från klubben men då kan dispensen uppvisas).
• Kattungarna måste vara 12 veckor, detta är superstrikt de får inte levereras så mycket som en dag tidigare!
  (Detta är det tidigaste som Svensk djurskyddslag tillåter olika förbund kan ha olika regler men ingen kattunge om så ens huskatt får flytta från sin mamma tidigare eftersom detta är lag i Sverige).
• Inga kattungar får undanhållas registrering
• En uppfödare med i kattklubb får inte bidra till huskatt-avel alltså inte låna ut hanar, ta kull på hona som är blandras, oregistrerad eller huskatt.
• För att para med annan ras måste en uppfödare ansöka om kontroll-avel och får då stamtavla på kattungarna
• En uppfödare som får en tjuvparning (t ex en hona som smiter ut och paras med en huskatt eller två olika raser som smiter ihop och paras), måste fortfarande registrera kullen med huskattsbevis och iom detta anmäla misstaget till sin klubb.
• De flesta uppfödarna följer hälsoprogram för rasen på www.pawpeds.com kan du läsa och se vad ett hälsoprogram är och innebär.

En uppfödare som blir påkommen med att fuska med stamtavla, på något sätt missköta sig blir avstängd från sin klubb och kan därmed inte längre stambokföra sina kattungar. Tänk på detta när du köper en påstådd blandras eller raskatt, detta kan vara en uppfödare som tidigare fuskat med stamtavlor, uppgivit felaktiga föräldrar eller liknande och därmed blivit utesluten. Vill du verkligen anförtro dina pengar åt denna personen? 

Genom stamtavlan kan du få hjälp hos kattklubben om frågor uppstår, du kan följa generationerna bakåt och få en massa information om såväl hälsan som andra ärftliga faktorer bakom din kattunge.
Detta är några av de punkter som en stamtavla innebär, och som du ser är det otroligt mycket mer än en bit papper. Alla som önskar kan bli medlem i en kattklubb, 1 kull får tas utan att man behöver skaffa sig ett stamnamn att registera sina kattungar är absolut inte på något sätt svårt om allt står rätt till med föräldrarna.

Kostnaderna är heller inte höga för själva registeringen:

Medlemsskap i kattkubb: ca. 200-350/per år.

Stamnamn: 700-1500 SEK (engångskostnad stamnamnet har man sen för livet)

Registering per kattunge: 200-350 SEK/per kattunge.

Av: Malin Sundqvist

Kontaktinformation

Publicerad 19 januari 2020

Träffar: 1865

Jag har otaliga gånger senaste åren, ja troligen ända sen bara något år efter att de släppte kraven på att katterna behövde vara titertestade eller tas in på dispens innan 3 månader, för att få komma in i Sverige. Efter detta blev det så mycket lättare för oss att ta in katter ifrån EU-länder, det enda som krävs är ett pass, rabiesvaccin och så vänta i 21 dagar så är det sen bara att ta in katten, under förutsättning att du åker till landet där katten finns och själv hämtar katten, ska någon annan ta katten till Sverige åt dig krävs ett traces-intyg, som är rätt dyrt och omständigt att få till stånd. (orimligt om ni frågar mig, men såna är reglerna). 

Men nu var det inte importsätt jag ville prata om, även om detta faktiskt är mer än aktuellt i detta fallet då otaliga uppfödare från östländerna mer än gärna skickar iväg katten med en person in till lämplig flygplats och där lämnar över katten till dig. 

Att få köpa en katt till avel i Sverige har jag förstått är inte alltid helt lätt, dock kan jag ärligt säga att jag har fått ytterst få förfrågningar, och även om alla hade vänt sig till mig så hade det inte varit möjligt för mig att sälja katt för avel till alla som verkar söka ny avelskatt. Dock är det inte så svårt som det kan verka, jag har pratat med massor av vänner som också föder upp och samtliga vet jag har samma inställning som mig, de är absolut inte på något sätt avoga att sälja till avel till en ny uppfödare, tvärtom! Däremot vill jag såväl som de flesta av mina vänner ha en ordentlig presentation, vi vill veta att du tänkt igenom ditt beslut att avla och ditt mål med aveln (här tror jag att jag kan tala för såväl showuppfödare som utparningsuppfödare, vi vill att du skall ha ett stamnamn eller åtminstone ha ett innan det är dags för kattungen att flytta. Vi vill att du skall ha en plan och ett mål, en tanke med din avel, givetvis vill den som ska sälja katt till dig att ditt mål stämmer hyfsat överrens med det mål uppfödaren har, uppfödare bör bli din mentor och då är det bra om ni har likartad syn på aveln. Hör av er i god tid, skapa en relation med uppfödaren så kommer din väg till en ny avelskatt och inte bara en utan framöver också fler avelskatter att bli så mycket enklare, en uppfödare som känner dig väl ställer gärna upp som mentor och kan gå i god för dig hos andra uppfödare. 

Men så kommer vi då till den springande frågan att importera, kanske främst från östländer. Vad är det som gör att så många importerar katter därifrån och vad finns det för risker med detta? 

• Många, många uppfödare ställer inga som helst frågor eller mycket få frågor, är detta bra eller dåligt? Jag skulle inte vilja säga att det är ett gott tecken att uppfödaren inte ställer frågor utan bara mer eller mindre säljer katten rakt av till dig, hur många fler katter med samma stam har uppfödaren sålt till Sverige? 
• Inom dessa länder finns det en ofantlig massa sk. Kattfabriker som bara sprutar ut kattungar på löpande band, kattbesättningarna är hiskligt stora o många gånger finns inte en bråkdel av alla katterna på hemsidor och liknande, katterna lever i speciella byggnader och reglerna är långt ifrån våra ganska strikta regler. I och med detta uppstår då andra problem. 

◦ Smitt-tryck, i en sån stor besättning blir smitt-trycket enormt, risken ökar markant att din nya katt bär på smittor som herpes, clamydia, mycoplasma, höga tirar på corona, giardia, tritrichomonas och kryptosporidium, bara för att ta några exempel. 

◦ Risken är också stor att din nya katt är mycket otränad socialt och mycket skygg om den som kattunge vuxit upp i princip isolerad ifrån mänsklig kontakt. 

• En annan sak som kan vara bra att veta gällande främst östländerna är att du kan få i princip vad som helst om du bara betalar. Detta innebär att om du ber uppfödaren om tester kan de i princip gå till vilken som helst veterinär och bara köpa sig ett intyg. Samma gäller ju då givetvis också intyg på att katten är fri från smittor. 
• Föräldrarna är så gott som aldrig testade för HD och HCM annat än via DNA, detta kan också gälla andra bra uppfödare men om du skall importera något för dyra pengar som dessutom är otestat så bör du åtminstone se till att det du importerar är något riktigt, riktigt unikt. Hur vet du att något är unikt om du inte känner till stamnamnen hela vägen bak? 
• Man bör också känna till att en uppfödare inom många östländer tar inte ens en tredjedel så mycket för en katt inom landet som de gör när de exporterar en katt, för dem är det alltså en hiskeligt god affär att sälja en katt till avel i Sverige. Detta lockar ju då tyvärr väldigt många allt annat än seriösa personer att tjäna grova pengar på mass-export av katter. En del har till och med byggt upp en verksamhet med bulvan i Sverige, en släkting eller vän boende här som säljer katterna åt dem. 
• Jag har sett otaliga gånger på olika internationella forum där uppfödare betalat i förskott bara för att sen inte ens få någon katt. 
• En import bör också ha unika linjer, annars är det ju ganske meningslöst att ta in katten till Sverige, eller hur. 

Att importera är ett äventyr även för en gammal erfaren uppfödare, så vänta med att importera katt tills du börjat bli varm i kläderna och skulle du nu vilja ge dig i kast med detta som helt ny, se då till att du har en väldigt erfaren uppfödare som hjälper dig, en uppfödare med många kontakter utomlands som kan hjälpa till att hitta en bra uppfödare som de känner eller känner någon som känner osv. 

Jag har otaliga gånger genom åren varit med om olika fall där det blir väldigt fel när man importerar utan att ha kunskaperna. 

En import från Australien/NyaZealand/USA typ, kom in till Sverige och presenterades som en katt med helt unika linjer, jag slängde en enda blick på stamtavlan och konstaterade att jahaja, mormorsmor är uppfödd av min vän här nere i krokarna i västsverige och samma sak på pappa-sidan i stamtavlan, även där var idel kända katter ifrån de nordiska länderna, ihop med några få sk. Dussinlinjer, dvs katter som finns i var och varannan stamtavla. Ju längre bort desto bättre stämmer ofta inte alls då dessa länder (bortsett ifrån USA) själv importerat sina katter och då ofta ifrån Europa. Så gå inte över ån efter vatten. 

Ett annat fall med en helt unik hane, inköpt från ”godtyckligt” land i Europa, kom till Sverige och presenterades som unik, i det fallet hade gossen redan en helbror som också gick i avel i Sverige. 

Nu säger jag inte att det är FEL att köpa katter som är besläktade och ta in det har såväl jag som andra gjort, men vi ska inte lura oss att tro att det vi tar in är unikt om det inte är det. Utan lär dig känna igen namn i stamtavlor, lär dig läsa igenom och känna igen såväl katter som stamnamn innan du bestämmer dig för att importera. Så att du vet vad det är du tar in, du vet hur mycket eller lite unik din katt faktiskt är. 

Ett tips som jag alltid råder till är att göra testparningar med alla importerade katter du kan komma på i Sverige (här hjälper det ju absolut om man har hållit på ett tag eller om man har någon mentor som har varit med lite längre). Jag hittade en gosse för ett tag sen, tyvärr hade en av föräldrarna HD-fel så det blev inget men ohhhh alltså vilken stam... jag gjorde testparning med alla katter jag kunde komma på här i Sverige, såväl importer som svenskfödda, honor som hanar, showlinjer som utparningslinjer och det absolut närmaste jag kom in inavel var 0.07% på 8 generationer.... Det var en unik stam för Sverige, men tyvärr går inte saker alltid som man vill så det är bara att fortsätta leta och hoppas snubbla över något lika unikt men denna gång med alla de kvalifikationer jag personligen önskar :) 

Slutligen vill jag bara påpeka att givetvis finns det bra uppfödare även i östländerna, precis som det finns hiskeligt oseriösa uppfödare även i resten av världen. Så huvudrådet är egentligen att vänta med att importera till du har lite mer på fötterna eller be om hjälp från någon mycket erfaren uppfödare. 

Av: Malin Sundqvist

Kontaktinformation

Publicerad 18 januari 2020

Träffar: 2798

Frågorna kan vara många när man ska till att skaffa sin första raskatt och inte alla uppfödare är vare sig kunniga eller ärliga. Alla har vi varit nya någon gång, skillnaden är om man har turen att få en erfaren och duktig mentor eller om man har oturen att få en som inte är så kunnig.

Så vad ska du tänka på för att få bästa möjliga start? Jag kommer att ta upp en del punkter nedan.

Storleken:

Många som skall köpa vill ha en STOR katt, ju större desto bättre. Nåväl här kommer vi till första problemet inom denna ras. Detta ÄR en stor ras och jämfört med en normal huskatt är även en mycket liten Maine Coon en gigant. Men glöm för guds skull fantasivikterna på 12-15 kg, de existerar helt enkelt inte annat än hos någon enstaka extremt fet katt, eller i fantasin hos en del ägare. Normalvikt hos en fullvuxen hane ligger mellan 5-8 kg och en hona 4-6 kg. 

När du så ska titta på en liten kisse, om uppfödaren hävdar att katten kommer att bli en gigant så kan du stänga av öronen. INGEN kan garantera storleken hos en specifik kattunge, visst ger två stora föräldrar en aningen större chans till att kattungen blir större, men det finns många gener bakifrån som också kan slå igenom. Det finns mkt små honor t ex. som ger enormt fin storlek på sina avkommor och tvärtom. Det går aldrig någonsin att förutspå storleken hos en växande kattunge eller en ung katt såvida man inte råkar vara synsk så gå inte på den niten. En erfaren uppfödare påpekar noggrant att vi aldrig någonsin kan garantera storleken hos en kattunge. Inte heller är det särskilt vanligt att den största som liten blir den största som vuxen, kan mkt väl vara så att den absolut minsta blir den absolut största som vuxen. Det vi till viss del kan förutspå är benstommen, vi kan titta exempelvis på vilken kattunge som är den grövsta i svansslutet eller har de största tassarna och grövsta benen. Detta säger en del om hur pass bra benstomme en kattunge har.


Far 2 år till höger och till vänster sonen snart 5 månader gammal.
Sonen är idag 1,5 och markant rejälare än sin far.

Sist men inte minst glöm inte honorna, en stor hona kommer alltid att vara större än en liten hane så köp inte hane enbart för storlekens skull!
Tyvärr är detta ett mycket reellt problem för oss uppfödare, många efterfrågar hanar och tyvärr kan vi som uppfödare inte styra över att få enbart hanar eller ens mestadels hanar, det som kommer det kommer och honorna blir kvar sist och tar ibland lång tid att hitta hem till. 
Detta allt för att alla vill ha så stor katt som möjligt och helt missat att en stor hona är bra mycket större än en liten hane och vad som blir stort eller litet som vuxet kan endast den med kristallkula och förmågan att läsa i denna tala om. Så köp med hjärtat, hitta den du fastnar för i temperament och sätt att vara, kanske färg men glöm storleken, även en liten MCO är stor i förhållande till andra katter.

Temperamentet:

Detta är givetvis precis som hos oss mkt individuellt och det kan alltid vara en eller annan som är blygare än andra. Men överlag kan man säga att hela kullen och resten av katteriet springa o gömma sig under närmsta soffa och inte komma fram igen. Maine Coon är normalt nyfikna och vill gärna vara med. Att mamman tillfälligt kan vara aningen skeptisk är helt normalt men hon och ungarna skall inte vara panikslagna. Se också alltid till att få träffa mamman och alla syskonen (de som finns kvar är du sent ute kan de ju ha flyttat). Och gärna pappa om han finns hos uppfödaren, inte helt ovanligt dock att han är inlånad och alltså bor på annat ställe.
Här har du också som köpare ett visst ansvar om inte uppfödaren är tillräckligt erfaren för att kunna för att ge dig råd om vilken katt som passar just din familj att lära dig lite här och se vad som kanske är lämpligt för just er. Är ni en familj på två eller du är själv så kanske den lilla blyga kan bli ett fantastiskt sällskap som blommar upp hemma hos dig/er. Är ni däremot en familj med barn och en del stök och ljud och saker som händer så bör ni kanske inte välja den lilla blyga som drar sig undan utan ni bör kanske istället välja en av de kattungar som kommer fram och tar kontakt med både er och barnen. Räkna kanske inte med att de kastar sig i famnen på er med en gång, men de bör komma fram sinom tid och söka kontakt. Maine coon är som sagt en social katt, detta innebär dock inte att de alla är riktiga knäkatter, många nöjer sig med att ligga i närheten kanske alldeles bredvid dig, även om det då givetvis också finns de som gärna ligger i knä hela tiden. De är som sagt i början av detta stycke individer o kan vara väldigt olika varandra om än lika trevliga o härliga alla på sitt sätt.

Färgen:

Det är nog här som bluffmakarna främst sticker ut, de flesta seriösa uppfödare har tillräcklig kunskap för att inte vräka ur sig dumheter om unika färger osv.

Har sett så många annonser att jag snart tror jag blir tokig, där utkrävs högre summa för en kattunge av ”ovanlig färg” i dessa fall syns ofta silverkatter alternativt röda honor. Låt oss få klart en gång för alla en röd hona är absolut inte ovanligt, enda som krävs är att mamman är röd eller sköldpaddsfärgad och att hanen är röd, inte så svårt med andra ord. Har du en röd hona och även pappan är röd så blir samtliga kattungar röda oavsett om det är en hona eller hane.

Silvergenen är en så kallat dominant gen, det innebär att bara en upplaga av genen behövs för att katten ska bli silver, det innebär att endast en av föräldrarna behöver vara silver för att det skall bli silver, skulle denna förälder dessutom ha silvergenen i dubbel upplaga blir alla avkommorna silver oavsett. Så gå inte på niten att betala extra för en ovanlig färg, då det i princip inte finns några ovanliga färger. 

Hälsan:

Det finns framför allt två sjukdomar hos just Maine Coon som man bör ta i beaktande, observera dock att detta innebär inte på något sätt att rasen är sjukare än någon annan ras, snarare tvärtom, vi har helt enkelt bara arbetat fram ett framgångsrikt hälsoprogram som gör att vi har god insikt i dessa. Be alltid att få se hälsostatus i de fall då katterna är testade inom hälsoprogrammet kan detta ses på: www.pawpeds.com (HCM kan endast utföras de veterinärer som är anslutna till hälsoprogrammet då dessa är de enda med adekvat utbildning), i de fall som HD gjorts utom hälsoprogrammet t ex. hos OFA be att få se resultatet. Samma gäller givetvis DNA-resultat.

Hypertrofisk Kardiomyopati – HCM

HCM tillhör gruppen av sjukdomar som kallas den tysta döden.

Oftast har katten inga som helst symptom utan faller helt sonika plödsligt död ner, otaliga är de historier från såväl uppfödare som ägare som plödsligt hittat sin katt liggande död på golvet, sängen eller i sin bädd. I de värsta fallen har ägaren sett katten dö mitt i sin kattspaning på fönsterbrädan eller mitt i ett hopp eller en lek, hjärtat bara slutar slå. I värsta scenariot får katten en propp och fruktansvärda smärtor innan den dör. Varför sägs detta? För att skrämma upp dig? Nja inte riktigt, men för att du skall förstå hur viktigt det är för din egen skull att se till att katten du köper kommer ifrån testade föräldrar.

Här är viktigt att observera att ett DNA-test räcker inte på långa vägar, man vet att det finns flertalet gener som kan orsak HCM hos Maine Coon, troligen upp emot 12 stycken. Detta DNA-test gäller endast för en av dessa gener, så egentligen säger det ju sig självt att man då givetvis behöver ultraljuda också för att se så att hjärtat ser bra ut, normalt sett testar man vid ca. 1, 2, 3 och 5 år ibland kan man även testa senare. Första ultraljudet sker innan första parning.

Höftledsdysplasi  - HD

HD är mer påtalat på hundsidan, men förekommer inom flertalet raser även på katt.

Denna sjukdom är faktiskt ur kattens perspektiv värre än HCM som du kunde läsa om ovan.
Om jag var katt och fick välja mellan att gå med fruktansvärda smärtor tills någon kanske befriade mig ifrån dessa vid 10 mån- 1 års ålder i de värsta fallen innan jag befrias från dem, eller att dö knall fall under min bästa fågelspaning så skulle jag absolut alla gånger välja det sistnämnda.

Ur ägarens perspektiv är givetvis HCM mer chockartat.
HD innebär kort sagt att höftledens skålar i grava fall knappt sluter om alls om höftkulan i höftleden, vilket man kan förstå ger svåra plågor. Det finns olika grader av HD och grad 1 avlar man på i dagsläget men då med en hona/hane som har helt normala höftleder.
Denna röntgen gör man en gång innan första parning normalt sett vid 10 månader till 1 år. 

Men som ni förstår ovan så är det ett ytterst viktigt test att utföra.

Pyruvate Kinase – PK

Behöver inte sägas så mycket om, det finns ett DNA-test, men givetvis är det bra om föräldrarna är testade. Observera att katter också kan vara fria genom föräldrarna, ibland till och med flera generationer bakåt i dessa fall behövs givetvis inte testet göras. En katt som är PK/PK används inte i avel, en katt som är N/PK kan användas i avel men paras då med en katt som är N/N.

Spinal Muscular Atrophy – SMA

Flera har testat mot denna och än så länge är det ytterst få och endast från enstaka linje, så denna behöver i dagsläget inte ha någon huvudfokus och man behöver inte känna panik om föräldradjuren inte skulle vara testade mot just denna. Sen är det givetvis alltid BRA om de är testade, det ger också underlag för studier o en översikt över läget och ifall det förändras. Samma som ovan en katt som är SMA/SMA används inte i avel, en katt som är N/SMA kan användas men paras då bara med katter som är N/N.

Skulle du vilja ta en kull på din framtida katt?:

Här är en oerhört viktig punkt, om du har minsta tanke, fundering, intresse för avel tänk igenom detta innan och köp en katt för avel, inte en sällskapskatt. Alla seriösa uppfödare jobbar hårt med att hålla koll på vilka som går i avel i en kull, hur många som går i avel osv. detta är inte för att försöka kontrollera utan helt enkelt för rasens egen skull i helhet. Som regel låter man max 2 från varje kull gå i avel, detta för att det inte skall bli för många nära besläktade katter i avel samtidigt. Vi jobbar hårt med att planera parningar som är obesläktade och att inte vissa linjer eller katter skall bli alltför överrepresenterade, det är ett hårt arbete och kräver många gånger att vi gör importer från utlandet som med katt, resa för att hämta och andra kostnader i samband med detta lätt kan överstiga 21000 kr. Så snälla tänk efter och spoliera inte vårt hårda arbete genom att obetänksamt skaffa en katt till sällskap som du sen avlar på för att det är kul eller sött med kattungar. Att föda upp är fantastiskt, men långt ifrån den dans på rosor som det ofta kan tyckas utifrån sett, vi får ofta fatta oerhört svåra och jobbiga beslut, vi uppfödare får lägga ner enorma summor pengar och tid och tid ledigt från jobbet. Det kräver engagemang, pengar och rent ut sagt ett j-a anama att orka vara uppfödare i längden.

Om du från början då är inställt på katt till avel och du redan nu talat om för din blivande uppfödare att du vill köpa en katt för avel, våga ställa krav! Gå inte med på att tinga en katt när den är 4 veckor eller yngre. Vänd dig till en uppfödare som är beredd och erfaren nog att förstå att katter för avel utvärderas till minst 6 veckor helst 8-10 veckor. Innan dess är det oerhört svårt att säga vilken/vilka katt/katter som är den/de bästa i kullen och till avel skall vi alltid se till att selektera ut de bästa, det är ända sättet att driva aveln framåt. Även här, glöm inte viktiga detaljer, det är mer som utmärker en bra avelskatt än just typen…. Mer att ta hänsyn till är hälsan hos föräldrarna och bakåt, kattens temperament och kanske även huruvida föräldrarna markerat revir eller inte såväl hona som hane kan ge detta i arv till sina avkommor. En hane som inte markerar revir har en större benägenhet att få avkommor som heller inte markerar. Nu måste vi dock komma ihåg att en hane är en hane o inget är någon garanti men chansen är åtminstone större om pappan är trygg och stabil. Samma gäller honorna, många gånger är honorna dessutom värre än hanarna vilket är lustigt då hanarna ofta är de som kommer på tal när man pratar revirmarkering. En annan viktig aspekt är hur tar mamman hand om ungarna, hur har hennes förlossningar varit. Visst kan det gå snett och de kan ha problem en gång, men har en hona problem vid flera förlossningar eller med flera kullar bör man tänka till en gång extra.

Av: Malin Sundqvist