- Kontaktinformation
- Träffar: 994
Vad är Giardia intestinalis?
Giardia är en vanligt förekommande encellig parasit som lever i tarmslemhinnan och kan störa tarmens normala funktion.
Inkubationstid?
Från det att smittan tas upp tar det cirka en vecka innan cystor kan påvisas i avföringen.
Symptom kommer ofta senare, i de fall de kommer överhuvudtaget, en katt behöver inte få några symptom alls.
Vad är symptomen på Giardia?
Symtom visar sig i form av återkommande diarré, viktminskning (sällsynt) och ibland kräkning, framför allt hos unga katter där det finns många katter.
Parasiten uppträder ofta som en opportunist, det vill säga symtom kan uppträda i samband med stress, plötsliga foderbyten eller tarmstörningar av andra orsaker.
Som opportunist tar den chansen att föröka sej när kattens immunförsvar av någon anledning är nedsatt.
Giardia förekommer såväl hos friska som sjuka katter och katterna kan alltså ha giardia utan att ha några som helst symptom.
Giardia i sig själv ger ytterst sällan någon viktnedgång.,
När parasiten kommer ut från katten sker en förändring där den går från sin rörliga form (trophozoit) till en form av cysta som är skyddad av ett lite tjockare skal, den kan då överleva i omgivningen lite längre.
Framför allt är det vanligt att det är kattungar som utsöndrar cystor av Giardia i avföringen.
Dessa cystor är tåliga och kan överleva i flera månader i fuktig och sval miljö, exempelvis 1-3 månader i 10°C vatten och 2 månader i jord som är 4°C.
Liksom andra parasiter är dock Giardia känslig för värme och uttorkning. I en torr varm bostad kan man räkna med att cystorna överlever någon vecka.
Om du stänger till ett utrymme (med normal rumstemperatur), så att katterna inte har tillgång till detta i två veckor. Kan du vara säker på att utrymmet efter denna tid är slut är helt fri från giardia.
Behöver du sanera något som inte går så lätt att tvätta kan du alltså se till att stänga in dessa saker i ett utrymme med normal eller högre än normal rumstemperatur i två veckor.
Frysning avdödar också cystorna, hur lång tid det tar beror på hur låg temperaturen är. Vid -20°C dör cystorna inom en vecka.
Cystorna är motståndskraftiga mot flera desinfektionsmedel så det är mekanisk rengöring som är viktigast vid sanering.
Ångtvätt kan hjälpa vid sanering.
Tvätta textilier i 60° C. Glöm inte fällar, bäddar, kuddar, mjukisdjur, mattor, sofföverdrag med mera som katten kommit i kontakt med.
Du kan också sätta saker i "karantän" i två veckor för att giardiacystorna skall torka ut och dö.
Samt direktsmitta, det vill säga cystorna i smittad avföring tas upp via munnen, till exempel när katterna slickar på varandra.
Tio cystor räcker för infektion.
Men kom också ihåg att en katt som får i sig giardia cystor klarar själv av att göra sig av med dessa under rätt förutsättningar.
Det är när antalet cystor byggs upp på ställen där katterna gärna sover eller rör sig och de då får i sig fler och fler cystor som det till slut kan bli för mycket och det blir ett utbrott med symptom. Några få cystor som katten får i sig och i en miljö där katten är fri från stress och som hålls läker som regel ut av sig självt.
Hur behandlas Giardia?
Många gånger kan man behöva ge Axilur i 5 dagar, sen ha ett uppehåll på tre dagar och så åter ge 5 dagar och ibland kan det vara nödvändigt att upprepa efter 2 veckor.
Alternativt kan man behandla med humanläkemedel innehållande metronidazol, 25 mg/kg kroppsvikt (Flagyl) två gånger dagligen i fem till sju dagar.
Sista behandlingsdagen är det en fördel om den behandlade gruppen kan flyttas till en noggrant rengjord miljö, helst efter föregående schamponering av pälsen.
Rekommendationen av fenbendazol som förstahandsval grundar sig på kortare behandlingstid och färre biverkningar än med andrahandsvalet metronidazol.
Framförallt gäller detta för unga katter. I litteraturen finns flera behandlingsförslag och doseringar.
Drabbat katteri bör vända sig till sin veterinär för bedömning och val av behandling.
OBS! Jag är ingen veterinär, jag har inga andra belägg än lovord från andra uppfödare samt att jag själv använt med god framgång!
Tyvärr pga av att friska katter behandlas om och om och om igen har många katter framförallt från utlandet fått Giardia som är resistent mot framförallt axilur, ibland även Flagyl.
Det finns en annan mycket enkel och verksam medicin, dock är det nästan så att jag inte vill tipsa om den då jag är orolig för vad som kommer att hända den dag vi har en kull med unga individer som är allvarligt drabbad av Giardia och vi i vår iver att "utrota" en amöba som funnits på jorden sen innan människan gick på två ben och i våra försöka att ha giardiafria katterier istället gjort Giardian resistent mot precis all medicin som finns, vad gör vi då undrar jag.
Nåväl medicinen jag talar om är en medicin mot TriTrichomonas på duvor (OBS det är INGEN idé ni försöker behandla TriTrichomonas på katt med den, det kommer inte att fungera), den tar Giardia på katt mycket effektivt. Även mycket små kattungar kan behandlas, så unga som 2 veckor gamla kattungar har med framgång behandlats.
Pantrix alt. Gambamix (10 mg Carnidazol per tablett): 1 tablett per 500 g kroppsvikt hos katten (Pantrix är mindre men svåra att lösa i vätska, Gambamix är större men mycket lättlösliga).
Den exakta dosen är viktig på små kattungar så väg kattungarna avrunda till närmaste gram och dosera så du får så exakt dosering som möjligt.
Behandlingsschema:
Om du vill vara helt säker behandla på dag 1 och 6, dvs två gånger.
I de fall då giardia-utbrottet pågått en längre tid eller tidigare har behandlats med Axilur eller Flagyl bör du medicinera på dag 1, 3 och 6.
Vid mycket! allvarligt angrepp med svår diarré, används följande schema:
Medicinera tre dagar i följd, därefter tas sex dagars paus, medicinera sen två dagar i följd, ta ytterligare sex dagars paus, och ge slutligen ytterligare en sista dos.
Denna behandlingsregim bör dock egentligen bara reserveras för mycket svåra fall.
- Behandling + schamponering av de aktuella djuren
- Mekanisk rengöring dagligen under behandling: skura ytor noggrant så att alla rester av avföring avlägsnas, använd till exempel såpa och vatten.
Låt torka ordentligt. För att slippa sanera en hel bostad kan rum stängas av i 1-2 veckor så att eventuella cystor torkar och dör. - Tvätta textilier, till exempel liggunderlag och filtar i tvättmaskin vid 60°C, låt torka. Sådant som inte kan tvättas kanske kan läggas i frys -20°C i en vecka.
- Diska mat- och vattenskålar i diskmaskin om du har en, låt torka. Annars diska för hand och låt torka, byt mat och vattenskål dagligen gärna oftare.
- Golvvärme och bastu kan användas för att höja temperaturen och torka sådant som inte kan tvättas i maskin.
- Avlägsna avföring så ofta det är möjligt, dvs töm lådorna så ofta som möjligt.
Vid mer omfattande problem kan nedanstående vara aktuellt
- Ångtvätt (100 grader i en minut) med efterföljande noggrann torkning.
- Desinfektionsmedel för ytor när de är rengjorda och torra: Klorin. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att även Virkon kan avdöda Giardia, dock saknas dokumentation för detta.
De tre viktigaste punkterna för att skydda katter från smitta:
- Inrätta karantän för nya katter som ska in i katteriet.
- Begränsa totalantalet katter i katteriet och inrätta mindre grupper av katter utan inbördes kontakt.
- Ha många kattlådor. Enligt Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser ska det finnas minst en kattlåda per två katter. Städa dem dagligen.
Därför kan man om katten/katterna är mycket påverkade, många gånger behöva ge Axilur i 5 dagar, sen ha ett uppehåll på tre dagar och så åter ge 5 dagar och ibland kan det vara nödvändigt att upprepa efter 2 veckor, alternativt behandla i 21 dagar i sträck.
Ge probiotika i samband med Axilur då Axiluren i sig kan ge lös mage, så någon form av probiotika är bra att ge.
Är de dåliga i magen kan det vara till hjälp att raka bort pälsen runt rumpan för att minska mängden hår det kan fastna avföring i.
Kom ihåg att byta mat och vatten skålar 1-2 gånger om dagen, framförallt vattenskålen.
Håll toalådorna väldigt rena, ta bort avföring så ofta det går.
Ha en så bra sand som möjligt, dvs. en sand som skapar mycket hårda klumpar mycket snabbt och därmed också torkar ut avföringen mycket snabbt.
Försök dela in katterna i mindre grupper, ha gärna ett utrymme som fått stå helt kattfritt, dit du sen kan flytta färdigbehandlade katter.
Självtesterna idag är ofta effektiva och kan fördelaktigen användas för stickprov hemma eller för att få en bild av om katterna är fria efter behandling, kom ihåg att alltid vänta minst en vecka med att testa efter avslutad behandling. Om hem-testerna är fria kan man sen skicka in ett samlingsprov (se provtagningsinstruktioner på SVA:s hemsida) till SVA för slutgiltig koll.
Kom ihåg att det finns alltid en liten risk att få falska negativa provsvar.
Kom ihåg att det ligger inte i parasitens natur att ta död på sin värd!
En katt/kattunge med giardia visar sällan symptom som avmagring eller att de på något annat sätt far illa.
I de fall då avmagring sker handlar det som regel om något sekundärt hos katten eller i miljön som giardian kan dra nytta av eller som i sig självt orsakar symptomen utan giardians hjälp.
Artikeln har genomlästs och korrigerats av parasitolog ( dock ej veterinär) från SVA för att undgå felaktigheter fram till denna punkt i artikeln.
Men jag tycker ändå det är värt att nämna dem så att alla kan läsa på själv och bilda sig en egen uppfattning.
Silvervatten - Decificerande
I dricksvattnet, har även sett att det i vissa fall ges oralt, har också sett och hört om där man sprayat t ex klösmöbler, rumpor och pälsar med silvervatten för dess decificerande egenskaper, huruvida detta har effekt eller inte och huruvida det är skadligt att ge oralt eller inte har jag inte lyckats utröna.
Ozon-maskin
Detta fungerar ju absolut, men frågan här är om det är värt för gemene man att springa ut och köpa sig en egen ozon-maskin.
Detta beror givetvis på hur du bor och vilka dina förutsättningar är, i en lägenhet, relativt normal villa, tja fördelen är kanske att du kan avdöda på några timmar snarare än 2 veckor, men frågan är om du har möjligthet att använda den, en öppen planlösning är ju helt klart ett problem och det följer en del säkerhetsföreskrifter med användandet av en Ozonmaskin.
Bor du i äldre hus med hög luftfuktighet, där det också kan vara svårstädat och du har många små rum snarare än en öppen planlösning, absolut då kan en Ozon-maskin vara till stor hjälp för dig. Men som sagt, allt är relativt och du får se till dina egna förutsättningar, huruvida det är värt att rusa ut och köpa en eller inte.
Kolhydratfattig kost
Det finns en del som tyder på att kolhydratfattig kost hjälper katten att bli bra i magen och att bli av med Giardia.
Huruvida det är att katten blir fast i magen och därmet lättare kan behandlas som gör det, eller om de minskade kolhydraterna på något sätt påverkar Giardian är svårt att säga.
Men detta är ju absolut inte något som skadar att prova. Det verkar finnas en del information om detta ifall man söker, och många ägare till katter med Giardia har upplevt en klar förbättring av att ge kolhydratfattig kost.
Källor:
https://www.sva.se/sport-och-sallskapsdjur/katt/smittskydd-for-katt/rekommendationer-vid-parasitorsakade-diarreer-i-kattbesattningar/
https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/giardia-intestinalis-hos-katt/
https://www.esccap.org/uploads/docs/5hk9fztt_0701_ESCCAP_Guideline_GL6_v8_1p.pdf
Av: Malin Sundqvist
- Kontaktinformation
- Träffar: 1088
Vad är Tritrichomonas foetus?
Tritrichomonas foetus verkar vara en ganska vanlig parasit i katterier där den förknippas med diarréer hos framför allt unga djur, det är en relativt nyupptäckt, encellig parasit hos katt. Den upptäcktes i USA 1996, när den isolerades från katter med långvarig diarré.
Tritrichomonas "håller till" i grovtarmen, vars huvudsakliga uppgift är att ta upp vätska ur den smälta födan.
Näringsupptaget, som sker i tunntarmen, påverkas alltså inte och därför ser man heller ingen eftersatt tillväxt hos kattungar eller avmagring hos vuxna djur.
Vad är symptomen på Tritrichomonas?
Det är inte ovanligt att Tritrichomonas påvisas hos vuxna, friska djur utan att det yttrar sig som ett kliniskt problem.
Emellanåt ses dock illaluktande diarré som liknar komockor och kan vara blod- och/eller slemtillblandad.
Symtomen kommer i skov och kan i svårare fall ge anal-inkontinens. Katterna är ofta pigga trots att de uppvisar symtom.
De äldre katterna verkar oftast friska och sunda, utöver den komocke-liknande diarrén, som gärna har slemmiga stråk.
Diarrén går i skov och luktar mycket illa och vissa individer läcker diarré från en kraftigt inflammerad ändtarm.
Vissa kattungar kan bli rejält sjuka och dö av uttorkning, medan andra håller sig friska så länge de är hos sina mammor, men blir sjuka först när de flyttar.
- Vatten 30-60 minuter
- Urin >3 timmar
- Torrfoder 30 minuter
- Blötmat 2-3 timmar
- Torr kattsand 0 minuter
- Filterpapper 5 minuter
Men den lever inte lika länge i miljön som t ex. giardia och smittar därmed inte lika lätt.
Parasiten har påvisats i USA (studie 31 procent av katterna på en utställning)
Schweiz (20 procent av friskt tvärsnitt)
Norge (21 procent av friska utställningskatter).
Hur behandlas Tritrichomonas?
Ronidazol som finns tillgängligt som licenspreparat har ofta god effekt.
På grund av biverkningsrisk och potentiell neurotoxisk och teratogen effekt hos människa bör dock ronidazol användas med försiktighet.
Pulver-formen av läkemedlet bör undvikas.
Behandling med dietkost och probiotika, kan ha en positiv effekt på symtomen.
Även behandling med metronidazol kan ge en tillfällig förbättring kliniskt.
I besättningar där organismen har konstaterats bör man överväga att minska beläggningen eftersom diarrén som uppstår vid Tritrichomonasinfektion tycks ha ett tydligt samband med stress.
Ur smittspridningssynpunkt kan det vara av värde att undersöka effekten av behandling med träckprovtagning.
Obehandlade katter blir oftast symtomfria inom sex månader till två år, men kan fortsätta att vara kroniska bärare och föra smittan vidare.
Misstanke finns att närvaron av organismen under en längre tid i tarmen banar väg för inflammatoriska tarmsjukdomar.
De tre viktigaste punkterna för att skydda katter från smitta:
- Inrätta karantän för nya katter som ska in i katteriet.
- Begränsa totalantalet katter i katteriet och inrätta mindre grupper av katter utan inbördes kontakt.
- Ha många kattlådor. Enligt Jordbruksverkets djurskyddsbestämmelser ska det finnas minst en kattlåda per två katter. Städa dem dagligen.
Slutligen lite övrigt gällande Tritricomonas?
Det finns indikationer på att behandling med Ronidazol, kan ha en påverkan på fertiliteten hos djuret under en längre tid efter behandling.
Det finns också studier som visar på att Tritrichomonas kan förekomma i livmodern hos honor i de fall där katten är infekterad med parasiten vilket kan leda till svårighet att få honan dräktig samt fosterdöd.
En intressant upptäckt
Ett katteri sålde en ung katt, när den nya ägaren testade katten som var satt i karantän, upptäckte man att katten var smittad med Tricho.
Uppfödaren som sålde katten satte igång att testa alla katter för att se vilka som var smittade och vilka som var fria.
Värt att notera är att Katt F och G har testats flertalet gånger under en period på två år.
Katt F har blivit testad fri 5 gånger och Katt G har nu blivit testad fri 4 gånger.
T - Betyder att katterna träffats, de har antingen bott ihop som vuxna eller som kattungar.
P - Betyder att katterna parats med varandra.
Ett "-" Betyder att dessa katter har inte träffats alls.
Att katten är röd betyder att den testats positiv för Tricho.
Är katten grön innebär det att denna katt testats fri och ingen Tricho har påvisats in provet.
En grön cell innebär att ingen smitta kan ha skett antingen eftersom katterna aldrig någonsin träffats, eller så är båda katterna fria och kan därmed inte ha smittat varandra.
En blå cell innebär att dessa två katter har träffats eller parats med varandra, den ena katten är smittad men har ändå inte smittat den andra katten.
En röd cell innebär att båda katterna har Tricho och kan därmed ha smittat varandra.
Slutsatsen när samtliga katter testats är att källan till infektionen måste vara Katt A och den enda logiska förklaringen skulle i så fall vara att Katt A hade detta redan vid ankomsten för 4 år sen, men av någon anledning har detta inte läkt ut (det kan hända i vissa fall).
Det är också värt att nämna att ingen av dessa katter visar några som helst symptom, the har aldrig haft lös avföring och ingen speciell odör kan märkas, när proverna samlades in tycktes dock den speciella doften av Tricho kännas av från en av påsarna.
Källor:
https://www.sva.se/sport-och-sallskapsdjur/katt/smittskydd-for-katt/rekommendationer-vid-parasitorsakade-diarreer-i-kattbesattningar/
https://www.sva.se/amnesomraden/djursjukdomar-a-o/giardia-intestinalis-hos-katt/
https://www.esccap.org/uploads/docs/5hk9fztt_0701_ESCCAP_Guideline_GL6_v8_1p.pdf
https://www.abcdcatsvets.org/guideline-for-tritrichomoniasis/?fbclid=IwAR0wfcEDRW9onsaNEgFnHtiNMwjzsipfmWdwBGmRM2brAVQw0NnEYgulSOE
https://vetmed.tamu.edu/gilab/service/assays/tritrichomonas/?fbclid=IwAR3SPp1ndbRRXoml3XsSVZHywoS7i3-_8K5Y2lpLIKmXBw_z54uQsXYvOgc
Av: Malin Sundqvist
- Kontaktinformation
- Träffar: 1015
Ringorm hos katter orsakas av ringormsvampar (dermatofyter), i de allra flesta fall av Miocrosporum (M.) canis.
Katter sprider ofta infektionen utan att själva visa symtom och en enda till synes helt opåverkad katt kan infektera en hel flock.
Svampsporer sprids ut i miljön, där de kan leva i månader till år.
Typiska hudförändringar, i form av fläckvis håravfall, trasiga hårstrån och flagnande hud, ses främst på huvud, nacke, rygg och extremiteter, men kan hittas på hela kroppen.
De tydligaste och vanligaste kliniska tecknen på felin ringorm inkluderar följande: cirkulära områden med håravfall, trasigt och stubbigt hår, fjällande eller skorpig hud, förändringar i hår eller hudfärg, inflammerade hudområden, överdriven vård och repor, infekterade klor eller nagelbäddar och mjäll.
Att städa upp ringormsangrepp i ett hem och i en grupp katter är kostsamt, krävande och tar tid. Under normala omständigheter är det dock inte omöjligt att genomföra, om du investerar helhjärtat, planerar och noggrant tänker igenom alla steg som behöver genomföras. Totalt tar en ringormsrensning vanligtvis mellan två och sex månader att slutföra. Tiden varierar beroende på hur många katter du har, hur många som har smittats, katternas ålder, eventuella dräktiga katter och hur lokalen som ska städas ser ut (till exempel en hemmiljö med textilier som kan dölja sporer mycket bra jämfört med kaklade väggar och rostfria burar stål).
En lyckad städning kräver:
- En strategisk provtagning av samtliga katter.
- En noggrann miljösanering så att katterna inte återsmittas från miljön.
- Utvärtes behandling i kombination med allmän behandling. Utvärtes behandling (bland annat bad) minskar spridning av sporer. Allmän behandling (medicin som ges i munnen) påskyndar läkning.
- Förebyggande åtgärder för att förhindra smitta att åter komma in i besättningen.
- Kontakt med en behandlande veterinär med intresse för hudsjukdomar hos katt för utredning och behandling av din/dina katter.
Strategisk provtagning
- Odlingsprov tas från samtliga katter, även de som är symtomfria. Provsvarstiden varierar mellan en till två veckor beroende på hur snabbt ringormssvampen växer.
- Att ringormssvamp inte hittas i en odling är ingen garanti för att katten är fri från ringorm. För att så gott det går försäkra sig om att en katt är fri från ringorm bör man ta minst två, helst tre, prover med minst en vecka mellan provtagningarna. Om inget av proven påvisar svampväxt och katten inte utsatts för smitta under och efter provtagningsperioden kan katten vara fri från ringorm.
- Det är viktigt att laboratoriet kan svara på vilken typ av ringormssvamp det rör sig om eftersom det avgör om och hur sanering ska utföras. Se även dokumentet Ringorm (dermatofytos) hos katt.
- I avvaktan på provsvar ska de katter som ser ut att vara infekterade, eller misstänks vara infekterade, isoleras i ett utrymme som kan desinficeras. För hygienåtgärder vid vistelse i isoleringsutrymmet läs under behandling av katterna nedan.
Sanering av miljön?
Miljösanering av ringormssmitta är som regel kostsamt, mödosamt och tidskrävande, men den är nödvändig för att få bort smittan. Infekterade katters päls är fulla med sporer som sprids överallt. Sporer i miljön är en mycket viktig orsak till dåligt behandlingsresultat och återsmitta. Framför allt gäller detta vid infektion med M. canis då denna typ verkar frisätta mera sporer till miljön än T. mentagrophytes.
En god planering är A och O; hur ska katterna grupperas, isoleras och flyttas runt och hur ska varje rum rengöras och desinficeras? Diskutera planen med din behandlande veterinär innan saneringen startar.
- Alla rum inklusive det som används som isolering måste saneras.
- Rengör eller släng (bränn) kattborstar, burar och dylikt. Tvätta i 60ºC och använd desinfektionsmedel.
- Högtryckstvätt med hett vatten är bra om man har möjlighet/tillgång till det.
- Samtliga textilier, inklusive till exempel gardiner, kläder och filtar tvättas. 43,3ºC anges som den temperatur vid vilken sporer avdödas. Tvätt i 60ºC rekommenderas dock, eftersom man bör ha en säkerhetsmarginal så att hela textilier tillräckligt länge utsätts för tillräckligt hög temperatur. Den mekaniska effekten i form av sköljning/spolning är också viktig förutom temperaturen.
- Dammsug alla ytor, helst varje dag. Bränn dammsugarpåsen varje gång. Om detta inte är möjligt, sprita den och förslut väl och släng i soporna. Se till att filtret i dammsugaren är intakt, så att inte sporer kommer ut igen ur dammsugaren. Centraldammsugare är en fördel om det finns. Rengör/desinficera dammsugarborsten noga mellan dammsugningarna.
- Rengör ytor, väggar, lister, golv minst en gång/vecka! Glöm inte att rengöra undersidan av bordsskivor/bänkar, inuti lådor, bakom elemet, bil med mera.
- I samband med rengöring används också desinfektionsmedel. Fråga din veterinär vilket/vilka medel som lämpar sig bäst för din typ av katthållning. Kontrollera dock alltid att medlet verkligen avdödar svampsporer. En del medel där det anges att det är verksamt mot svamp tar nämligen inte sporerna särskilt bra. Ibland anges speciella riktlinjer för just sporer, följ då dessa. Innan desinfektionsmedel används skall alla ytor vara ordentligt rengjorda, medlen har sämre effekt på smutsiga ytor.
- Heltäckningsmattor måste ofta tas bort då de är i princip omöjliga att få fria från sporer.
- Upprepa de delar av miljösaneringen där inga tidsangivelser står en gång per månad under hela behandlingstiden.
Dela in katterna i två grupper; en ringormsfri grupp och en infekterad grupp.
Ringormsfri grupp: Symtomfria katter som är odlingsnegativa (det vill säga ingen ringormssvamp kunde påvisas vid odling).
- Bada med medel som föreskrivits av veterinär. Katten skall bära krage så att den inte kommer åt att slicka pälsen innan den torkat. Upprepa baden en till två gånger per vecka.
Infekterad grupp: Katter med symtom samt odlingspositiva katter (det vill säga ringormssvamp växte i odlingsprovet).
-
Skall isoleras i mindre grupper eller hållas en och en.
-
Klipp pälsen och bränn håret. Om det inte finns någon möjlighet att bränna håret skall det indränkas i desinfektionsmedel och förpackas mycket väl förslutet innan det kastas i soporna. Användning av engångshandskar och skyddskläder rekommenderas under klippningen av det infekterade djuret. Klippningen bör utföras i ett väl ventilerat rum som kan desinficeras efteråt.
Maskinsaxar kan vara svåra att rengöra och desinficera korrekt och det kan orsaka skador i huden som kan förvärra infektionen. En vanlig sax är lätt att rengöra, men att klippa en motsträvig katt med hjälp av vanlig sax kan både ge upphov till större sårskador och vara praktiskt ogenomförbart. En professionell trimmare, till exempel vid en veterinärklinik/mottagning/djursjukhus kan vara behjälplig. Många klippmaskiner kan ställas in på "stubbklippning" så att risken för hudskador minimeras. OBSERVERA att den som skall ta emot en eller flera katter för klippning måste få information om ringormssmittan innan, så att åtgärder för att förhindra smittspridning till andra, kanske sjuka och extra mottagliga katter kan förhindras. -
Bada med medel som föreskrivits av veterinär. Katten skall bära krage så att den inte kommer åt att slicka pälsen innan den torkat. Upprepa baden två gånger per vecka.
-
Starta allmänbehandling i form av tabletter, kapslar eller mixtur som skrivs ut av behandlande veterinär. Tala om för din veterinär om katten är dräktig då detta påverkar val av preparat.
-
Använd skyddsklädsel, inklusive sko- och hårskydd i isoleringsutrymmet och tvätta händer noga före och efter vistelse i utrymmet. Hör med till exempel apoteket om de kan rekommendera något handdesinfektionsmedel som komplement. Engångshandskar kan också vara till hjälp.
-
Nya odlingsprov tas från samtliga katter exempelvis tre-fyra veckor efter att behandlingen påbörjats. Därefter kan prov för uppföljning tas med två till fyra veckors mellanrum.
-
Symtomfria katter som under behandlingen blivit odlingsnegativa (och varit detta vid minst två, helst tre, provtagningstillfällen i rad med minst en vecka mellan provtagningarna) sätts ut till de ringormsfria katterna, efter att de badats en sista gång i någon form av sluss mellan isolerade och icke isolerade katter.
Om odlingen från en katt inte visar på infektion (det vill säga provsvaret är negativt) vid prov ett, men svamp växer ut vid prov två, räknas katten som fortsatt infekterad även om ett tredje prov är negativt. Fortsatt provtagning krävs därmed. -
Behandlingen i den infekterade gruppen fortgår tills samtliga katter varit symtomfria och odlingsnegativa enligt punkten ovan.
Katter som aldrig blir odlingsnegativa:
-
Se över behandlingsstrategin/tekniken/miljösaneringen.
- Håll katten isolerad (den kan lätt återsmitta hela katteriet igen)!
- Tyvärr måste kanske avlivning övervägas, om man inte kan acceptera ständig återsmitta.
-
Nya katter som ska tas in i en besättning bör alltid sitta i karantän två till fyra veckor på grund av smittrisk; inte bara med tanke på ringorm. Observera att symtomfria katter med ringormssmitta, som badats med schampo verksamt mot ringorm innan de kommer till det nya hemmet, kan ha fördröjd symtomdebut. Det kan då hända att man upptäcker att katten är smittad först efter karantäntidens utgång.
- Använd skyddsklädsel, inklusive sko- och hårskydd i isoleringsutrymmet och tvätta händer noga före och efter vistelse i utrymmet. Hör med till exempel apoteket om de kan rekommendera något handdesinfektionsmedel som komplement. Engångshandskar kan också vara till hjälp.
-
Har man misstanke om att djuret kan vara bärare av ringorm, skall odlingsprov tas. Insättande av behandling kan vara aktuellt redan innan provsvaret erhållits, tala med behandlande veterinär. Låt katten/katterna vara isolerade tills odlingssvaret är klart (och negativt). Att svamp inte kan hittas i odlingen är ingen garanti på att katten är fri från ringgormssmitta.
-
Vid positivt svar på odling (det vill säga ringormssvamp växer ut i odlingsprovet) insätts åtgärder mot infektion och smittspridning i samråd med behandlande veterinär.