Ok, låt oss prata om total inavel!
Först och främst skulle jag vilja att ni tittade på total inavel i stamtavlan i exemplet nedan:
(För att se total inavel, klicka på ordet: "Inavelsgrad", nedan står det på engelska, men ni ser var ni skall klicka.)
https://www.pawpeds.com/db/?a=p&ids=3:1871482;2:1763488&g=4&p=mco&o=elastic
Finding Complete COI on PawPeds

Seeing Complete COI PawPeds

Detta är såklart bara en påhittad parning för att visa vilken total inavel en parning mellan två mycket närbesläktade katter med mycket låg total COI skulle ge.
Jag vill att du tar i beaktande att detta är en parning mellan halvsyskon, båda med en egen total inavel på 0%. 
De allra flesta uppfödarna skulle titta på denna parning och bara konstatera: NIX, kommer inte att hända! Jag skulle aldrig göra en parning med sån inavel.
 
Klicka på länken ovan så kan ni se stamtavlan i PawPeds. Nedan ser ni  också en bild på den.
Kloner: 6.48%, Inavel 5 generationer: 12.5%, Total inavel (COI): 13.2%
Halfsibling coi 1

Samtidigt är det många av de uppfödarna som sa aldrig i livet till parningen ovan som trots detta år in och år ut avlar på katter och gör parningar med en högre total inavel än den ovan utan att ens blinka, utan att ens ta i beaktande att 15% i total iavel är väldigt högt (titta på halv-syskon-parningen); en parning som är så pass hög kan vara OK som en engångsföreteelse, men att bibehålla en så pass hög inavel år efter år efter år är riskabelt!

Vår ras ligger konstant på en total inavel som är jämförbar med en parning mellan halvsyskon!!! Det är något att grunna på.
(Faktiskt högre till och med, med tanke på att de flesta MCO idag ligger runt 15% eller högre i total inavel.)

Här är en annan testparning för att göra det ännu lite mer tydligt.
I denna parning har katterna själva en total inavel på  1,74%; och hanen som är dubbel har en total inavel på 0%, och den tredje hanen har en total inavel på 3,76%.
Denna parning är givetvis också en påhittad parning som jag skapade bara för att kunna visa hur det skulle se ut och hur en sån parning kan jämföras med många katter idag.

Denna parning är 12,5% på fem generationer och 14,5% i total inavel (kloner 9,86%), återigen en parning mellan halvsyskon och trots detta lägre i total inavel än de flesta MCO idag!
https://www.pawpeds.com/db/?a=p&ids=7:149407;6:1449226;5:149407;4:1454959&g=4&p=mco&o=elastic

Kloner: 9,86%, Iavel 5 generationer: 12,5%, Total inavel: 14.5%
Halfsibling coi 2

För att visa några genomsnittliga MCO från sk. Showlinjer eller egentligen kanske man ska säga ordinarie population (dvs. ej lågklonat, utparning eller ny foundation).
 Jag har bara haft ett fåtal katter som inte är så kallade lågklonade och/eller utparningskatter genom åren. Några är från ganska långt tillbaka, men hur långt bak du än går eller hur länge sen det än var spelar egentligen ingen roll.
Numrena är desamma oavsett om det var för 20 år sen eller idag.

Här är ett första exempel. Detta är en katt jag har haft; hon ligger just under värdet för halvsyskonparningarna.
https://www.pawpeds.com/db/?a=p&id=1457712&g=4&p=mco&o=elastic

Kloner: 34,5%, Inavel 5 generationer: 0%, Total inavel: 13,5%
Complete COI Million Dollar Baby

Den andra, Piper, ligger mer eller mindre på samma totala inavel som de flesta MCO idag. 
https://www.pawpeds.com/db/?a=p&id=400888&g=4&p=mco&o=elastic

Kloner: 31,5%, Inavel 5 generationer: 0,781%, Total inavel: 15,2%
Complete COI Aristocoons Piper

Den tredje är från min andra Maine Coon-kull, född hos mig (jag började inte med utparning, men jag lärde mig snabbt och bytte inriktning).
https://www.pawpeds.com/db/?a=p&id=623637&g=4&p=mco&o=elastic

Kloner: 35,7%, Inavel 5 generationer: 0,781%, Total inavel: 15,8%
Complete COI Dagdrivarn Prince Mozez

Du kan gå till PawPeds och gå igenom nyligen tillagda eller söka efter slumpmässiga katter eller slå upp dina egna katter. Så ser du att det ser likadant ut, precis överallt. Om du inte avlar utparning eller så kallat lågklonade katter förstås. I så fall måste du slå upp andra katter för att se detta eftersom 99,9% av utparningarna och/eller lågklonade katter ligger på en total inavel från ca 1,5% och upp till inte fullt 10% i total inavel.

Nedan finns en direktlänk till nyligen tillagda:
https://www.pawpeds.com/db/?a=ra&g=4&p=mco&o=elastic

Gynnar detta vår ras?
När vi sätter det i ett sådant perspektiv, är det då möjligt för fler uppfödare att förstå att något måste göras?!
Jag har förespråkat detta i åratal och jag har ofta hört att klonerna är så långt tillbaka att de inte påverkar rasen idag.
Jag har också hört att vi bara behöver titta på 5 generationer, och ja, det stämmer för en ras utan genetisk flaskhals!

Jag föreslår inte att alla ska börja arbeta med Ny foundation; det är definitivt inte för alla! 
Inte heller föreslår jag att alla omedelbart ska vända sig till utparningsuppfödarna för att sänka värdena i ett svep; även om det vore idealiskt, så finns det helt enkelt inte tillräckligt med låga katter för det. Och även om det inte är sant att man förlorar typ om man avlar på katter med låga kloner (de flesta raser har inte denna flaskhals och klarar sig bra på utställning), så kommer dock avel av korta stamtavlor (ny foundation i nära led) att göra typen mindre stabil. Och i en kull kan typen variera en hel del; man kan också behöva acceptera vissa brister i mycket tidiga generationer (F1-F3).

Så även om vi skulle kunna ta in en ny foundation för varannan MCO med fullständig stamtavla, betyder det inte att vi borde göra det, och det skulle definitivt inte gynna rasen heller.

Långsamt arbete, generation för generation, många, många uppfödare som arbetar tillsammans är det som kommer att rädda vår underbara ras.

Vad jag föreslår är att om du verkligen vill arbeta med låg inavel, vänligen kontakta utparningsuppfödare och börja jobba med utparning.

Om du förstår behovet av att minska inaveln i vår ras men inte känner dig redo att jobba med utparning, håll bara ett öga på den totala inaveln och sänk den bara en liten aning år för år!

Låt oss göra det till vårt mål att sänka varje generation, om det så bara är 0,5–1 % åt gången.
Om du börjar på 16 % i total inavel och lyckas gå ner till 15 %, så hittar du förhoppningsvis en katt i nästa generation som tar dig till 13 %, och generationen efter det kanske du lyckas sänka till 12 %, och ytterligare nästa generation lyckas du kanske komma ner till 10 %. Och du är då på vad som av genetiker sägs vara idealiskt: en fullständig inavel på 10 % eller lägre.

Ta bara första steget och fortsätt sedan. 

Säg vad du vill, men att hålla den totala inaveln på ett konstant värde av 15 % eller ännu högre generation efter generation kommer att orsaka inavelsdepression. Problemet med inavelsdepression är att allt fungerar bra tills det inte längre gör det! Du kanske arbetar med samma linjer i åratal, och allt är bra, tills du plötsligt en dag vaknar upp och det inte längre är det; det är så inavelsdepression fungerar.

Hos människor har vi ett mycket bra exempel på inavel om vi tittar på Habsburg-familjen och den Habsburgska hakan.
https://www.23andme.org/blog/articles/inbreeding-doomed-habsburg/

Låt oss avsluta den här artikeln med att avliva några myter om att arbeta med låga kloner eller utparning.

  •  Katter med låg inavel (låg klonad) har en svag typ.
    Även om detta kan vara sant i vissa fall när vi pratar om F-katter, foundation-katter med kort stamtavla, vilket innebär att de har en ny foundation inom 1–5 generationer. Så gäller detta inte utparning eller lågklonade katter i allmänhet. Inavel har trots allt ingenting att göra med korrekt avelspraxis; för att få en katt med en bra typ enligt standarden måste du välja att avla på föräldrar som har en bra typ, och du måste utvärdera och välja den bästa kattungen från kullarna för nästa generation. Du kan få en bra typ eller en dålig typ inom några generationer, oavsett vad du avlar, om du inte är uppmärksam på de katter du avlar och inte väljer kattungar med en bra typ från kullarna.

  • Vi kan inte eliminera klonerna; de var de som startade rasen.
    Först och främst har ingen, varken jag eller någon annan, någonsin sagt något om att eliminera dem i stamtavlorna; allt som sägs är att vi behöver minska antalet. Att ha 70 % av stamtavlan för en genomsnittlig katt som leder tillbaka till samma 2 katter är INTE bra alls oavsett hur man vänder och vrider på det.
    Du kan läsa om Foundation-analysen här: https://www.pawpeds.com/db/?a=ai&g=4&p=mco&o=elastic, men titta också gärna på dina egna katter genom att söka upp dem i PawPeds och klicka på Foundation i menyn ovan för att se vad Foundation-analysen säger om din katt.
    För det andra, låt oss avliva denna myt en gång för alla: rasen registrerades som ras långt innan klonerna kom in i bilden. De första registrerade Maine Coon-katterna är från 50- och 60-talen och föddes främst upp av Whittemore. Jag kommer inte att gå in närmare på den historien här. Klonerna föddes mellan 1979 och 1982; det är nästan 30 år efter de första registrerade Maine Coon-katterna.
    Så, som ni kan se, kan vi avliva detta här: klonerna grundade INTE rasen, trots att de senare blev en stor del av rasen, en alldeles för stor del för att vara hälsosam. Om du är intresserad av en mer detaljerad artikel om historien från någon som var med nästan från början, läs gärna artikeln Beth Kus (Dirigo) skrivit, här: https://dirigo3.wixsite.com/maine-coon-history

Det finns säkert fler punkter att tillägga här, men just nu kommer jag inte på något och ärligt talat är den här texten tillräckligt lång för att läsas som den är.

Av: Malin Sundqvist (Dagdrivarn Maine Coon)